Spökmärla

Haven är fulla av kräftdjur. Många av dem är små. Vi har stiftat bekantskap med små kräftdjur förr, till exempel kelpkuraren, tångmärlan och krillen. Den här veckan blir det en annan liten rackare: spökmärlan.

Foto: Wikimedia

Spökmärlor är ganska spöklika. De har långa, smala kroppar. Om du tänker dig att skräckfiguren Slender Man vore en räka får du nog en ganska korrekt bild. Ibland kallas spökmärlan för en havens motsvarighet till bönsyrsan. Den har ungefär samma kroppsform.

Det finns inte bara en art av spökmärla. Det finns en hel familj. Familjen ingår i ordningen märlkräftor.

Spökmärlan blir upp till fem centimeter lång men ofta mindre. Kroppen är indelad i 13 segment. Segmenten utgör huvud, mellankropp och bakkropp. På huvudet sitter två par antenner. Frambenen har kraftiga klor som används till försvar, att plocka bort skräp och att fånga mat. Bakbenen har också klor. Dessa använder spökmärlan till att hålla sig fast i växter, svampdjur och annat.

Färgen på spökmärlan varierar. Den kan faktiskt ändra färg. Denna egenskap använder den till att smälta in i sin omgivning. Spökmärlan sitter alltså stilla och försöker vara så osynlig som möjligt. När ett mindre kräftdjur kommer simmande slår spökmärlan till. På samma sätt jobbar bönsyrsan, som spökmärlan alltså påminner om till utseendet. Den ligger också i bakhåll. Spökmärlan äter även växtdelar och annat som driver förbi. Vissa arter fångar ätbara partiklar med hjälp av sina antenner.

Om du bor i havet och är liten finns det tyvärr många som vill äta dig. Räkor, krabbor, nakensnäckor, havsanemoner och vissa fiskar äter spökmärlan. Med tanke på det är det praktiskt att kunna kamouflera sig.

Ofta finns många spökmärlor samlade på en liten yta. Där sitter de och håller sig fast och syns knappt. Men spökmärlan kan inte bara hålla sig fast: den kan även simma. Det gör den genom att böja och räta ut kroppen.

När spökmärlan växer behöver den ömsa skal. Ett nytt skal växer under det gamla skalet. Direkt efter att spökmärlan har ömsat skal är skalet fortfarande ganska mjukt. Det är bara i det läget som honan kan para sig. Hon bär äggen i en pung på mellankroppen. När äggen kläcks ser de små spökmärlorna redan ut som vuxna, fast pyttesmå.

Hos vissa arter av spökmärla dödar honan hanen efter parning. Hon hugger honom med en giftig tagg. Även här påminner spökmärlan om bönsyrsan. Hos bönsyrsan biter honan av hanens huvud.

Spökmärlan lever i hav över hela världen. Vissa arter är djuphavslevande men de flesta föredrar relativt grunda vatten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: