Frågor & svar

Vad är Veckans vattenvarelse?

Idén med Veckans vattenvarelse är enkel: varje vecka presenteras ett vattenlevande djur. Inlägget publiceras vid midnatt mellan söndag och måndag. Syftet är att sprida kunskap om roliga, märkliga, skrämmande, ovanliga och allmänt fantastiska vattendjur.

Det finns en enorm mångfald av liv i vatten. Trots det vet de flesta av oss inte särskilt mycket om vattenvarelser. Vi har bättre koll på varelser som lever på land. (Gissningsvis för att vi själva är landlevande.) Med Veckans vattenvarelse vill jag slå ett slag för de vattenlevande djuren. De förtjänar mer uppmärksamhet och du förtjänar att få höra talas om dem.

Vem är du?

Jag som driver Veckans vattenvarelse heter Charlotte och är allmänt nyfiken. Jag arbetar med något som är helt orelaterat till vattenvarelser. På fritiden är jag dykare. Undervattensvärlden har gett mig otroligt mycket. En gång blev jag städad på kinden av en putsarfisk. En annan gång blev jag bajsad på av en vild delfin.

Efter att ha sett åtskilliga dokumentärer, läst och bläddrat i otaliga böcker och surfat internet runt har jag samlat på mig massor av spännande vetande om konstiga djur. Men jag är ingen expert. Jag driver Veckans vattenvarelse helt på amatörnivå.

Förutom vattenvarelser och dykning tycker jag om hundar, handarbete, att skriva och att samla på stenar.

Varför har du inte skrivit om [valfritt djur]?

Det finns fyra tänkbara anledningar:
1. Jag har aldrig hört talas om djuret i fråga. Tipsa mig gärna.
2. Jag tycker inte att djuret är intressant nog. Har jag fel? Jag kan ha missat något helt fantastiskt om det. Skriv till mig och berätta!
3. Djuret står redan i kö och kommer i sinom tid att bli veckans vattenvarelse.
4. Det finns ingen information om djuret. Någon har sett en individ en gång och forskarna bråkar om vad det är för något. I sådana fall får djuret vänta tills vi vet lite mer om det innan det får bli veckans vattenvarelse.

Jag känner till en väldigt rolig alg. Kan den bli veckans vattenvarelse?

Nej, tyvärr. Veckans vattenvarelse tar bara upp djur. Det finns roliga alger, bakterier, växter, med mera, men för att bloggen inte ska bli för spretig håller den sig till djur.

Varför uppmärksammas påsk, jul och mors dag men inte [annan högtid]?

Jag tycker att det är roligt att lyfta fram vattenvarelser som passar till speciella högtider, till exempel något skrämmande till Halloween och en god far till fars dag. Ibland är det lätt att hitta en varelse som passar. Ibland är det svårt. Om du känner till ett vattendjur som passar till någon speciell högtid får du gärna tipsa mig om det.

Var hittar du de fakta som presenteras?

Sökningar på internet är min huvudsakliga metod. Artiklar på Wikipedia innehåller ofta länkar till andra sidor med bra information, och det finns massor av sidor som levererar spännande fakta (se under fliken Tips i menyn). En del skriver jag ur minnet. Om du undrar över något specifikt får du gärna höra av dig och fråga.

Jag har hittat ett fel. Vill du att jag berättar det för dig?

Gärna! Jag gör vad jag kan för att det inte ska smyga sig in fel någonstans. Om du ändå hittar något vill jag absolut veta det så att jag kan skriva in en rättelse.

Jag tycker att det är svårt med biologitermer som stam, klass och familj. Hur hänger de ihop?

Jag försöker undvika krångliga facktermer och liknande så långt det går, men att undvika biologins systematik och latinska namn på djur är svårt. De är så användbara. För att reda ut vad som är vad ska vi kika på två exempel: sadeldelfin och större blåringad bläckfisk.

Alla varelser på den här bloggen ingår i domänen eukaryoter (varelser med cellkärna, till skillnad från till exempel bakterier) och riket djur (till skillnad från till exempel växter). Sedan börjar de skilja sig åt.

	Sadeldelfin	Större blåringad bläckfisk
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata	Blötdjur Mollusca
Klass	Däggdjur Mammalia	Bläckfiskar Cephalopoda
Ordning	Valar Cetacea	Åttaarmade bläckfiskar Octopoda
Familj	Delfiner Delphinidae	Octopodidae Octopodidae
Släkte	Vanliga delfiner Delphinus	Blåringade bläckfiskar Hapalochlaena
Art	Sadeldelfin Delphinus delphis	Större blåringad bläckfisk Hapalochlaena lunulata

Det finns även överklasser, underklasser, överordningar, underordningar och så vidare, men enkelt sett är det såhär det fungerar. Här ser du också hur arters latinska namn är uppbyggda: först kommer namnet på släktet, sedan ett namn på själva arten.

Borde jag vara rädd för att bada med tanke på hur många farliga och läskiga djur det finns?

Nej. Det finns väldigt få djur som vill anfalla dig. Däremot finns det en hel del som kommer att försvara sig om du stör dem. Alltså: peta inte på något, för både din egen och djurens skull, och speciellt inte i tropiska vatten. Använd ditt sunda förnuft. Om du får reda på att strömmar har fört in farliga maneter till en strand bör du inte bada där, till exempel. Låter du bara djuren vara i fred, tar del av viktig information och respekterar naturen är det väldigt osannolikt att något händer.

Dykning verkar kul. Hur går det till och hur gör jag om jag vill börja med det?

Dykning är fantastiskt. De allra flesta kan dyka om de är friska och i hyfsat god form. Dykare är inga övermänniskor utan helt vanligt folk som tycker om att titta på djur eller annat spännande som finns under ytan. Det behöver inte ens vara särskilt dyrt att dyka. Många klubbar har utrustning att låna eller hyra ut till medlemmar.

Det finns två sorters dykning: fridykning och apparatdykning. Fridykning innebär att du håller andan. När du snorklar och simmar ner en bit under vattnet för att titta på något fridyker du. Fridykning är relativt billigt eftersom det inte krävs mycket utrustning. Apparatdykning innebär att du har med dig utrustning som gör att du kan andas under vattnet. För att dyka säkert med apparat behöver du ta ett certifikat. Det kan du göra på olika dykcenter eller dykarklubbar runt om i landet, eller utomlands. Hos Svenska Sportdykarförbundet kan du hitta information om var det finns en dykarklubb nära dig. Du kan även kontakta din lokala dykarklubb om du vill prova på fridykning.

Något som nyfikna människor ofta frågar är om det verkligen finns något att se om man dyker i Sverige. Svaret är ja: det finns mycket att se. Vid västkusten finns bland annat humrar, krabbor, nakensnäckor, sjöpungar, koralldjur, sjöborrar, plattfiskar, maneter, sjöstjärnor och havsnålar (som är släkt med sjöhästar). Vid östkusten finns många välbevarade vrak.

Vad händer när det inte finns några roliga vattenvarelser kvar att skriva om?

Det kommer aldrig att hända.