Argonaut

Du vet hur bläckfiskar har konstiga saker för sig hela tiden? Det bara fortsätter. Det finns inget stopp på det. Om du betvivlar bläckfiskars konstighet rekommenderar jag att du till exempel läser om filtbläckfisken så kommer du att förstå precis vad jag menar. Eller atlantglasbläckfisken, eller jättesepian, eller egentligen vilken bläckfisk som helst. Idag fortsätter vi med en mycket udda bläckfisk.

En gång i tiden hade bläckfiskar skal. Först simmade de runt med något som såg ut som stjärngossestrutar. Senare utvecklades det till andra skalvarianter. Ammoniter hade fina spiralformade skal och hittas ofta som fossiler. Idag är de allra flesta bläckfiskar utan skal. Det finns en familj som utgör ett undantag: pärlbåtarna.

Argonauten har en sorts skal. Honan skapar ett skal genom att utsöndra mineralet kalcit från två speciella armar. Skalet är papperstunt, genomskinligt och fullständigt värdelöst som försvar. Men det gör ingenting, för det är inte det hon använder skalet till. Hon lägger ägg i det. Många bläckfiskar lever nära botten och lägger sina ägg där. Argonauten lever ute i öppet vatten och har inte riktigt lyxen att ha någon bra plats att lägga sina ägg på. Därför fungerar skalet ungefär som en barnvagn. Äggen är skyddade från omvärlden och mamman kan städa dem och se till att de får ordentligt med syre.

Skalet används också för att reglera flytkraften. Argonauten simmar upp till ytan och fyller skalet med lagom mycket luft. Den kan sedan använda skalet på samma sätt som fiskar använder sin simblåsa. Argonauten kan krypa ut ur sitt skal om den vill. Skalet är mer som en väska som argonauten bär med sig än en kroppsdel. Ibland simmar den runt som en vanlig bläckfisk och nöjer sig med att hålla i skalet med en arm.

Trots att argonauten har ett skal som påminner lite om en pärlbåts är den inte särskilt nära släkt med pärlbåten. På engelska heter pärlbåten nautilus, och argonauten kallas ibland för paper nautilus på grund av det tunna skalet.

Argonauthanen är en helt annan historia. Han saknar skal. Dessutom är han liten och har en hectocotylus. Har du aldrig hört talas om kroppsdelen hectocotylus? Snart kommer du att veta massor av saker om den som du förmodligen aldrig kommer att ha någon som helst nytta av, men roligt är det. Hectocotylus är en sorts penisarm som förekommer hos vissa bläckfiskarter. Den används till att föra över spermatoforer (paket med spermier) till honan. Själva hanens könsorgan sitter inne i kroppen. Hectocotylus är ingen penis utan snarare ett spermietransportmedel. Hanen fyller armen och skickar över paketet till honan.

Hos argonauten och vissa andra bläckfiskarter sliter hanen av sin hectocotylus. Den kan simma en bit, så hanen drar helt enkelt loss armen och skickar den i honans riktning. Den stannar sedan kvar under hennes mantel. I en hona kan det finnas flera hectocotylus från olika hanar. När de hittades för första gången trodde forskarna att de var parasitiska maskar som levde i honan. De såg onekligen ut som maskar. Jag antar att tanken ”det är förmodligen avtagbara sexarmar” inte var det första någon kom att tänka på.

Vad som händer med hanen efter att han har slitit av armen vet vi inte. Överlever han? Kanske. Det är fortfarande mycket med argonauten som är höljt i dunkel.

Hectocotylus används ofta för att identifiera bläckfiskarter och att skilja mellan honor och hanar. Hos vissa arter av bläckfiskar ser hanarna och honorna väldigt lika ut. Vill du då veta könet kan du titta på om hanen har en arm som ser lite udda ut. I argonautens fall är det dock inte svårt att se skillnad mellan hanar och honor. Det är som sagt bara honan som har skal. Honan kan bli 10 centimeter lång och ha ett skal som är 45 centimeter i diameter. Hanen blir ungefär en tiondel av honans storlek.

Argonauten lever i varma hav i hela världen. Tyvärr är den ovanlig, så du kommer förmodligen aldrig att träffa på den. Den håller till ute i öppet vatten och tar sig fram genom att spruta ut vatten genom sin sifon. Den äter mumsiga räkor, kräftdjur och små blötdjur. Om den behöver försvara sig kan den släppa ut bläck, precis som många andra bläckfiskar.

Namnet argonaut kommer från den grekiska mytologin. Argonauterna var en grupp seglare på skeppet Argo. Honan hos argonauten (djuret, alltså) har två armar som är lite tillplattade. Förr trodde man att de användes som segel. Med tanke på det var det rimligt att uppkalla bläckfisken efter en grupp seglare. Det visade sig senare att de två platta armarna inte används till att segla utan till att bygga skalet. Namnet argonaut levde dock kvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: