Knölval

De flesta djur som lever i havet är små. Det finns till exempel ofantliga mängder av pyttesmå kräftdjur. Du sväljer i genomsnitt ett sådant litet djur varje gång du får en kallsup. Men havet innehåller även några riktiga bjässar. Säg hej till knölvalen.

Foto: WikimediaKnölvalen är en sorts bardval. Barder är kamformade organ som består av hornskivor. De sitter i bardvalens överkäke. Valen silar vatten genom barderna för att filtrera ut mat. Den tar in vatten i munnen, filtrerar ut det, och kvar i bardernas fransar blir små fiskar, kräftdjur och annat. Världens största djur blåvalen är en bardval. Många bardvalar blir väldigt stora. Det är lite roligt att så stora djur lever enbart av små djur, men det gör de alltså. Det finns två underordningar av valar. Bardvalar är den ena. Den andra är tandvalar (till exempel kaskeloten).

Precis som andra bardvalar äter knölvalen genom att filtrera stora mängder vatten och fånga upp havets små invånare. Knölvalens matstrupe har ungefär samma diameter som en grapefrukt. Därför kan knölvalen inte äta något som är större än så. Den kan inte heller tugga sin mat eftersom den inte har några tänder. Den kan bara filtrera. Men det är den å andra sidan väldigt bra på.

Vad är det för knölar som knölvalen har fått sitt namn efter? Det är ombildade hårsäckar som har blivit till tydliga knölar på huvudet och underkäken. Dessutom har knölvalen en puckel på ryggen. Knölarna blir ännu mer framträdande genom att det brukar växa havstulpaner på dem.

Knölvalen uppnår en imponerande storlek: 15-16 meter för honor och någon meter kortare för hanar. Normalvikt för en knölval är 25-35 ton. Framfenorna kan bli upp till 6 meter långa. Ingen annan val har så långa fenor, och vi vet inte varför knölvalen har det. En hypotes är att de gör det lättare för valen att manövrera i vattnet. Enligt en annan hypotes gör fenornas stora yta att knölvalen kan reglera kroppstemperaturen under sina långa resor.

Att resa är något mycket centralt i knölvalens liv. Den tillbringar somrarna i kalla vatten långt norrut eller söderut. Där finns det nämligen massor av mat. På samma sätt som det finns en jordgubbssäsong och en skidsäsong finns det en planktonsäsong. På våren växer massor av växtplankton som i sin tur leder till att beståndet av djurplankton och större djur ökar. Det är detta smörgåsbord knölvalen vill besöka. På vintern håller knölvalen till i varmare områden nära ekvatorn. Knölvalen gör dessa imponerande långa resor årligen. På ett år kan en knölval simma 16 000 kilometer.

Ett viktigt ärende som knölvalen har nära ekvatorn är att föda nästa generation. Anledningen till att knölvalen föder sin kalv i dessa varma vatten är att där inte finns några stora farliga rovdjur. Hajar attackerar väldigt sällan så stora valar. Ungen är 5 meter lång när den föds, och mamma knölval skyddar den, så hajen är i underläge. I kallare vatten finns späckhuggare. De är betydligt lömskare och bland annat kända för att i flock separera ungen från sin mamma och till och med dränka stora valar. De heter killer whale av en anledning.

Under hela den tid som mamma knölval stannar vid ekvatorn med sin kalv äter hon ingenting. Hon lever av sina fettreserver. Ungen äter däremot massor. Mammans mjölk består av 50% fett. För att bygga upp tillräckliga fettreserver under sommarhalvåret äter knölvalen ungefär 22 timmar om dagen.

Vi har länge vetat att knölvalar lever i grupper som är ganska löst sammanhållna. De bildar grupper som bara brukar bestå en kortare period. Ganska nyligen visade det sig att knölvalshonor har vänner. Det verkar som om de fattar tycke för varandra när de letar mat tillsammans, och sedan fortsätter de att hitta tillbaka till varandra och umgås säsong efter säsong. Det är bara honor som är vänner med varandra och de verkar bara vilja ha jämnåriga vänner. Vi vet inte hur de håller kontakten genom åren med tanke på vilka långa migrationer de gör över världens hav. De kan ju inte precis ringa till varandra. Kanske pratar de och bestämmer träff? Samma plats, samma tid ett år senare? Förmodligen spelar ljud en stor roll. Knölvalen kan göra alla möjliga ljud som färdas över långa avstånd i havet.

Ofta hjälps knölvalar åt att jaga. De har en väldigt avancerad och snygg jaktmetod: bubbelnät. Det verkar inte som om alla populationer av knölvalar jagar på det här sättet. Metoden är något de lär sig och lär vidare till varandra. Valarna hittar ett fiskstim och simmar runt det. En val börjar blåsa bubblor ur blåshålet. De andra valarna hakar snart på. Fiskarna är fångade i ett nät av bubblor och kan inte ta sig ut. På en signal från en val simmar alla valarna uppåt i bubbelcirkeln med öppna munnar. Alla valarna får massor av fisk med den här metoden. Att valarna kan ha en så avancerad strategi visar att de är intelligenta djur.

Något annat spännande som knölvalen ägnar sig åt är att sjunga. Knölvalen är känd för sin sång. Det är hanarna som sjunger, och sången verkar ha något att göra med att locka honor och/eller konkurrera med andra hanar. Kanske fungerar sången också som en form av ekolokalisering för att hitta mat. Ingen vet. Det finns flera märkligheter med valsång. Valarna sjunger tydliga låtar. De upprepar samma ungefär 10-20 minuter långa sång gång på gång och kan hålla på så i ett par dygn. Alla valar i samma område sjunger samma sång, men i andra delar av världen sjunger knölvalarna andra sånger. Över en period på några år ändrar valarna sin sång, så låtarna utvecklas med tiden.

Knölvalar har spelat in flera skivor. Men jag betvivlar att artisterna har fått någon ekonomisk ersättning från skivförsäljningen.

Valjakt är otäckt. Det blir extra otäckt med tanke på vad vi vet om valars vänskapsband. Valjägare har utnyttjat detta mot valarna. Vid kaskelotjakt har de till exempel haft som taktik att skada en kaskelot för att dess vänner och familj ska komma till undsättning. Knölval har jagats sedan 1700-talet, främst för oljan (som man har använt till att göra lampolja, tvål, margarin och diverse annat). 1966 förbjöds jakt på knölval. Under tiden de jagades minskade deras antal från 125 000 individer världen över till färre än 10 000. Arten var hotad. Men sedan jakten förbjöds har vi faktiskt sett något av en framgångssaga för knölvalen.

Nu är antalet knölvalar i världen mellan 80 000 och 100 000. Knölvalen klassas inte längre som en hotad art. Det går alltså att framgångsrikt skydda arter från utrotning. (Artikel om hur läget ser allt ljusare ut för stora valar finns här.) Vi måste dock hålla koll så att utvecklingen inte börjar gå åt fel håll igen. Det händer att knölvalar fastnar i fisknät eller krockar med båtpropellrar.

Att titta på knölvalar är ett uppskattat nöje för turister i områden där det finns knölval. Precis som andra däggdjur behöver knölvalen andas luft. Då och då måste den alltså upp till ytan. Medan den är där brukar den ha alla möjliga skojigheter för sig. Knölvalar brukar hoppa och slå med fenorna. Många av dem är väldigt nyfikna på båtar och simmar runt och under dem för att spana in vad det kan tänkas vara för något.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: