Hästskoräka

Hästskoräkan (Triops cancriformis) ska inte förväxlas med hästskokrabban (dolksvansen). Den har fått sitt namn för att den är något hästskoformad, precis som dolksvansen, men dessa två djur har egentligen inte mycket med varandra att göra. Dolksvansen tillhör gruppen palpkäkar medan hästskoräkan är ett kräftdjur.

Foto: Josef HlasekKanske är hästskoräkan och dess nära släktingar mer kända under namnet triops. Det är det namn äggen brukar säljas under i bland annat leksaksaffärer. Med äggen kan du kläcka dina egna små lättskötta husdjur. Hästskoräkor är inte de djur som säljs under namnet sea monkeys. Så kallade sea monkeys en helt annan sorts kräftdjur som heter saltkräftor. Hästskoräkor är mycket coolare, av flera skäl. Saltkräftor blir bara någon centimeter långa. Hästskoräkor kan uppnå en längd på över 10 centimeter, exklusive svansen.

Något som verkligen bidrar till hästskoräkans coolhet är att den räknas som världens äldsta nu levande art. Det finns många djur som under lång tid har förändrats väldigt lite, men hästskoräkan verkar inte ha förändrats alls sedan trias. De fossil man har hittat i 220 miljoner år gamla lager verkar vara av precis samma art som lever idag. För att sätta det hela i perspektiv: dinosaurierna uppstod under trias. När dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan levde hästskoräkan vidare, helt obekymrad.

Hästskoräkan är gulbrun till färgen. Den har en tillplattad ryggsköld och en svans bestående av två spröt. En ganska ovanlig egenskap hos hästskoräkan är att den har tre ögon. Ett av dem är ett så kallat naupilusöga: ett primitivt öga som utvecklas under larvstadiet. När hästskoräkan växer upp får den två fasettögon. Den blir dock aldrig av med naupilusögat. Det sitter mellan fasettögonen och ser lite udda ut.

Hästskoräkan lever i tillfälliga småvatten som brukar torka ut under sommaren. Det är en bra miljö eftersom där inte finns några hungriga fiskar. I Sverige finns hästskoräkan på Öland, men den är sällsynt. Den brukar ha två generationer under året: en på våren och en på hösten. Innan pölen torkar lägger hästskoräkan sina ägg. Äggen kan överleva upp till tio år av torka innan en ny pöl bildas och får äggen att kläckas. De överlever till och med att frysas in. När äggen väl har lagts kan de spridas till nya pölar med vinden eller genom att fastna på fåglars ben.

Äggläggandet hos hästskoräkan är lite märkligt. I Skandinavien finns det nästan bara honor. I resten av Europa är fördelningen mellan könen lite mer jämn. Trots bristen på hanar lyckas hästskoräkan föröka sig. Den ägnar sig nämligen åt jungfrufödsel (partenogenes).

Eftersom hästskoräkan lever i tillfälliga pölar har ett långt liv aldrig varit en prioriterad fråga. Från att ägget kläcks utvecklas hästskoräkan extremt fort. Efter ungefär 65 dagar dör den. Just den detaljen hade gjort det svårt för mig att ha hästskoräkor som husdjur. Jag hade fått tillbringa alldeles för kort tid med dem innan det hade blivit dags att sörja deras död.

Hästskoräkan är en hotad art. I Skandinavien är den väldigt sårbar eftersom den bara finns på ett fåtal platser, och på varje plats finns bara ett fåtal individer. Det räcker med att en pöl fylls igen, eller växer igen på grund av övergödning, för att det ska vara omöjligt för hästskoräkan att leva där. Hästskoräkan är dessutom känslig för miljögifter och främmande arter (till exempel inplantering av fisk).

Det finns egentligen mycket mer som är värt att veta om detta fantastiska djur, men vi avslutar här. Om du vill veta mer finns det massor av spännande fakta på sidan MyTriops.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: