Partnerräka

Årets julvärd på Veckans vattenvarelse är partnerräkan (Alpheus randalli). Den önskar er alla en riktigt god jul. Partnerräkan fick detta uppdrag för att den är polkagrisrandig och skulle vara ursnygg som pynt i en julgran. Ärligt talat gör den mig lite sötsugen också.

Foto: Wikimedia Vad är det för partner som har gett partnerräkan dess namn? Det är en fisk. Närmare bestämt är det en smörbult i släktet Amblyeleotris. Partnerräkan och smörbulten bor tillsammans och drar nytta av varandras olikheter. Räkan gräver ett bo med en eller flera öppningar. Smörbulten ligger i boet med huvudet utstickande och fångar förbipasserande små djur. Många djur kommer upp ur sanden när räkan gräver och hamnar då rakt i smörbultens käftar. Till stor del är det alltså partnerräkan som levererar maten till smörbulten.

Själv äter räkan främst små växtdelar som den sorterar ut ur sanden på botten. Den kan även skjuta byten med sin inbyggda pistol. (Vi kommer till det längre fram.)

Det är inte bara smörbulten som har nytta av relationen. Partnerräkan har dålig syn och därför är det svårt för den att spana efter rovdjur. Smörbulten håller utkik. När den sticker ner i boet för att gömma sig gör partnerräkan detsamma. För att kunna läsa av och hålla koll på sin fiskkompis har partnerräkan kroppskontakt med den genom sina antenner. På nätterna är både räkan och fisken inomhus. Räkan förseglar ingångarna till boet.

Även om partnerräkan och smörbulten lever fint tillsammans kan de inte skaffa gemensamma ungar. Det hade blivit ett märkligt djur. När det är parningstid gräver partnerräkan en ny ingång till boet som hamnar nära en annan partnerräkas ingång till sitt bo. Då kan de träffas och para sig. Äggen hänger på undersidan av honans kropp tills de kläcks. Smörbulten lägger sina ägg i boet som räkan har byggt. Ibland bor det två räkor eller två fiskar i samma bo.

Partnerräkan är en sorts pistolräka. Den ena klon är större än den andra och kan skapa ett smällande ljud som påminner om ett pistolskott. En del av klon fungerar som en hammare. Den dras bak och hålls spänd, och när räkan släpper den träffar den klons andra del med en enorm kraft. Det skapar en våg av bubblor. När bubblorna kollapsar bildas en tryckvåg som kan paralysera djur och krossa glas. Partnerräkans ”pistolskott” kan även störa sonarutrustning.

Precis som hos boxarräkan är kraften som skapar bubblorna så stor att det bildas extremt höga temperaturer (på upp till 5000 grader) och ljus (sonoluminiscens). Ljuset är dock inte synligt för blotta ögat. Bubblorna rör sig i nästan 100 kilometer i timmen, och ljudet som kommer från klon kan ha en styrka på 218 decibel. Detta kan jämföras med med kaskeloten, vars klickljud på 230 decibel är djurvärldens starkaste ljud. Mänskliga trumhinnor brister vid ljud på ungefär 150 decibel.

Den större klon kan bli lika lång som halva räkans kropp. Det är stort för att vara en klo. Om räkan skulle bli av med pistolklon växer den mindre klon och utvecklas till en ny pistolklo. En ny liten klo växer ut där pistolklon tidigare satt. Detta kallas för klosymmetri.

Det finns ungefär 1100 kända arter av pistolräkor. De flesta lever i tropiska vatten. Om du har tur kan du få höra dem om du badar där. Partnerräkan blir upp till tre centimeter lång och är genomskinlig, gul eller vit med röda linjer. Den lever vid korallrev nära vissa öar i de tropiska delarna av Indiska oceanen och Stilla havet.

Om du vill ha lite extra vattenvarelserelaterad julstämning rekommenderar jag The 12 Planktons of Christmas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: