Grön ormstjärna

Du är säkert smått bekant med sjöstjärnor. Men ormstjärnor, vad är det? Vi ska börja med att gå igenom de mest intressanta skillnaderna mellan ormstjärnor och deras sjöstjärnesläktingar.

  • Armarna hos ormstjärnor är långa och smala. Lite ormlika, helt enkelt. Till skillnad från sjöstjärnor har ormstjärnor en tydlig gräns mellan armarna och mittskivan.
  • Alla inre organ är samlade i mitten på ormstjärnan. Hos sjöstjärnor går magen och vissa andra organ ut i armarna.
  • Sjöstjärnor kan inte röra sina armar i sidled, men ormstjärnor är betydligt smidigare och kan det.
  • Ormstjärnor har inga sugkoppar på sina slangfötter, vilket sjöstjärnor har.
  • Sjöstjärnor går på sina många slangfötter. Ormstjärnor, däremot, förflyttar sig genom att dra sig fram längs botten med sina armar. Det ser lite läskigt ut. Unga ormstjärnor går ibland med hjälp av slangfötterna innan de har lärt sig att hitta balansen ordentligt.
  • Ormstjärnor har ingen analöppning. När maten är färdigsmält åker den ut samma väg som den kom in. Med andra ord: ormstjärnor bajsar med munnen. Munnen sitter på undersidan.

Ormstjärnor finns i alla hav. Vissa arter lever grunt och andra lever på extrema djup. Vissa är pyttesmå medan andra kan bli 60 centimeter breda från armspets till armspets. Ormstjärnor kommer i många olika färger. Vi ska kika på den gröna ormstjärnan.

Foto: Wikimedia Den gröna ormstjärnan (Ophiarachna incrassata) bor på ner till 20 meters djup vid Filippinerna och i andra tropiska vatten i området. Den kan bli upp till 50 centimeter bred, vilket är stort för en ormstjärna. Du känner lätt igen den på de fem smala armarna och den gröna färgen.

Hos vissa arter av ormstjärnor är hanen en dvärg som honan bär runt på. Så skojig är inte den gröna ormstjärnan. Hanarna och honorna ser likadana ut och är extremt svåra att skilja åt.

Om den gröna ormstjärnan inte känner för att föröka sig sexuellt kan den i stället föröka sig genom delning. Ormstjärnan delar sig helt enkelt i två delar som så småningom växer till kompletta individer. För att en del ska kunna återskapa alla kroppsdelar och bli en fullt fungerande ormstjärna krävs bara att den består av en arm och en liten bit av mittskivan.

Den gröna ormstjärnan är asätare och fångar små ätbara partiklar med slangfötterna. Slangfötterna fungerar som ett transportband till munnen. Större partiklar fångas med en armspets som lasso. Den gröna ormstjärnan jagar även större, levande byten. Trodde du att ormstjärnor är snälla och passiva? I så fall: tänk om. Denna ormstjärnas jaktmetoder är minst sagt skräckinjagande.

Dagtid brukar den gröna ormstjärnan ligga under en sten, gömd från rovdjur. På nätterna krälar den fram och jagar. Den ställer sig upp på armarna och väntar. Om den har tur kommer ett intet ont anande djur, till exempel en fisk, och söker skydd under ormstjärnan i tron att den är någon sorts grotta. Då slår ormstjärnan till. Den vrider sig runt så att armarna blir till ett galler som håller bytet inspärrat. Ormstjärnan gör alltså om sig själv till en bur med en femkäkad mun i taket. Sedan sänker den sig över bytet och äter i lugn och ro.

Här ser du en glupsk släkting till den gröna ormstjärnan. Den äter på samma sätt. Jag har ägnat en stor del av min kväll åt att titta på filmklipp med ormstjärnor som äter saker. Allt för att kunna visa dig, kära läsare, det perfekta klippet. Jag kommer att drömma extremt obehagliga drömmar i natt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: