Kaskelot

Vad är tuffare än en jättebläckfisk? Inte mycket. Möjligtvis ett djur som anfaller och äter jättebläckfiskar.

Foto: National Geographic Kaskeloten är en helt fantastisk val som är unik på flera sätt. Den innehar bland annat följande rekord:

Världens största tandförsedda rovdjur. Inte bara världens största nu levande utan det största som någonsin har levt (såvitt vi vet). En kaskelothane kan bli 20 meter lång och är därmed större än till och med de största rovdinosaurierna kunde bli.

Världens största hjärna. Hjärnan väger i genomsnitt 7,8 kilo och är därmed 5 gånger större än en människohjärna.

Djurvärldens starkaste ljud. Kaskeloten producerar klickljud på upp till 230 decibel. Det är svårt att jämföra den ljudnivån med något eftersom du aldrig ens nästan har hört ett så starkt ljud. En jordbävning som når 5,0 på richterskalan låter ungefär så kraftigt. Ljud på 200 decibel är tillräckliga för att döda dig.

Världens näst bästa djupdykare. Kaskeloten kan dyka ner till 2250 meter. Det enda djur som dyker djupare är småhuvudvalen som kan nå nästan 3000 meter.

Kaskeloten tycker om att bilda flockar med sina kompisar och bor i alla isfria oceaner som är djupare än 1000 meter. Hanarna blir betydligt större än honorna. Även här är kaskeloten ganska unik. Hos de allra flesta valar är honorna och hanarna väldigt lika, men så är det alltså inte hos kaskeloten.

Ibland kallas kaskeloten för spermacetival. Namnet kommer från det så kallade spermacetiorganet som kaskeloten har i huvudet. Det är fullt av en flytande blandning av vax och fetter och är anledningen till att kaskeloten har ett ovanligt stort huvud. Tidigare trodde man att spermacetioljan var kaskelotens sperma, därav namnet. Hur någon kunde få för sig det med tanke på att
a) såväl hanar som honor har spermacetiorganet,
b) organet finns i huvudet, vilket är orimligt långt från valens eventuella penis, och
c) organet kan innehålla 1900 liter spermacetiolja
vet jag inte.

Vad spermacetiorganet fyller för funktion är under livlig debatt. Det lutar åt att det hjälper kaskeloten att skapa de otroligt starka ljuden på upp till 230 decibel. Organet fungerar lite som ett blåsinstrument som kan koncentrera och leda ljud i en viss riktning. Det behöver kaskeloten för att ekolokalisera. Eftersom det är väldigt mörkt i havsdjupen där den jagar kan den inte se sina potentiella byten. Tack vare ekolokaliseringen kan kaskeloten ändå identifiera en bläckfisk på flera hundra meters avstånd.

(Spermacetiorganets funktion är ett invecklat ämne. Det jag har skrivit här ska ses som en kort och förenklad sammanfattning. Här kan du läsa mer och även lyssna på kaskelotljud.)

Favoritmaten är bläckfisk. Mycket av det vi vet om jättebläckfiskar har vi lärt oss av kaskeloten. Kaskeloter har ofta ärr efter bläckfiskars sugkoppar. Genom att titta på storleken på ärren går det att räkna ut hur stora bläckfiskarna som har gjort ärren är. Det har även hittats rester av jättebläckfiskar i magen på kaskeloter.

Tack vare kaskeloten vet vi också ungefär var jättebläckfiskar finns. Kaskeloter finns ju i oceaner över hela jorden. I de områden där många kaskeloter har ärr efter stora sugkoppar kan vi dra slutsatsen att det finns jättebläckfiskar.

Det finns flera frimärken som föreställer kaskeloter som slåss mot jättebläckfiskar. Det här är från Seychellerna. Wow. Sist jag köpte frimärken fick jag välja mellan blommor, Zlatan och kakor. Vi har mycket att lära av Seychellerna.

Den enda bläckfiskdel som kaskeloten inte kan smälta är näbben. Ofta kräks kaskeloten upp den men ibland blir den kvar i kaskelotens andra mage. (Kaskeloten har fyra magar, inte helt olikt en ko.) Det har hittats så många som 18 000 näbbar i en kaskelot.

Om en näbb lyckas fortsätta förbi den andra magen använder kaskeloten ett av sina hemliga vapen för att inte bli skadad: ambra. Ambra är en vaxartad substans som kapslar in det främmande föremålet, precis som vissa musslor bildar pärlor. Ambra får en söt, jordig doft när det åldras och har länge använts i parfymer.

Även spermacetioljan har varit eftertraktad av människor. Den har använts till ljus, tvål, lampolja, maskinolja, kritor, smink, läderbehandling, med mera. På 1700-talet började människor jaga kaskeloter. Ofta utnyttjade valjägarna att kaskeloter hjälper varandra. Genom att skada en val kunde valjägarna locka till sig en hel flock eftersom kaskelotens kompisar kom till undsättning.

Främst jagades stora hanar. Många av dem är stora nog att sänka fartyg. Det har hänt att de har gjort det när de har varit under attack. År 1820 sänktes fartyget Essex av en hane som påstods vara över 25 meter lång. Denna händelse tros ha inspirerat Herman Melville att skriva Moby-Dick, som handlar om en vit kaskelot.

Jakterna fortsatte in på 1980-talet innan kaskeloten blev en skyddad art. Situationen idag ser bättre ut för kaskeloten än för många andra valar, men arten behöver ändå skyddas. Den är listad som sårbar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: